måndag, oktober 06, 2008

Ligger EU:s lissabonfördag på is i Sverige?

Enligt Sveriges radio skulle riksdagen behandla lissabonfördraget den 20 november 2008 (Prop. 2007/08:168). På regeringens informationsida står det lite mer ospecificerat att fördraget ska behandlas "under hösten 2008". Men när jag kollar igenom propositionsförteckningen för 2008/09 kan jag inte hitta propositionen någonstans. Ligger förslaget på is i Sverige på grund av Irlands nej-röst eller jag missat något?

Lissabonfördraget gör ett dåligt system permanent, och behandlingen visar precis hur odemokratiskt EU har blivit. Innehållet i fördraget är nästan exakt det samma som i den nedröstade EU-konstitutionen, men med några kosmetiska förändringar och en tillagd miljöambition. Tex. så handlade kritiken i de länder som röstade nej till EU-konstitutionen att EU blev för mycket som en superstat. Därför han man i lissabonfördraget tagit bort statssymboler som EU:s flagga, nationalsång mm. Man kallar inte utrikesministern för "utrikesminister" längre, EU-lagar kallas inte för "lagar" längre och naturligtvis så är det inte längre en "konstitution" utan ett fördrag. Men dessa ändringar är naturligtvis fullständigt irrelevanta eftersom substansen i konstitutionen finns kvar. Den tyska regeringschefen Angela Merkel sa tex:

“The agreement reached in Brussels enables us to retain the substance of the Constitutional Treaty.”

Men eftersom det är i form av ett fördrag istället för en konstitution så anser man att det inte behövs några folkomröstningar. Detta är inget visa politiker försöker att dölja. Den italienska politikern Giuliano Amato sa tex att EU:s ledare:

“...decided that the document should be unreadable [. . .] In order to make our citizens happy, to produce a document that they will never understand!”

Senare sa han även:

"The good thing about not calling it a Constitution is that no one can ask for a referendum on it."

Han är tyvärr inte ensam. Den Belgiska utrikesministern var inne på samma linje:

“The aim of the Constitutional treaty was to be more readable; the aim of this treaty is to be unreadable...The Constitution aimed to be clear, whereas this treaty had to be unclear. It is a success.”

Med andra ord handlar det här bara om att smussla igenom en förklädd version av den nedröstade konstitutionen. Fler citat finns här.

Våra svenska politiker är inte heller oskyldiga. Det här är vad Margot Wallström hade att säga om Irlands nej-röst.

Kan Sverige kanske bli det andra landet, förutom Irland, som säger nej till lissabonfördraget? Det är kanske inte så sannolikt med tanke på att både S och M och antagligen alla andra partier förutom V och MP kommer att stödja propositionen. Men man kan ju alltid drömma.

Hur som helst finns det alltså fortfarande gott om tid att agera mot lissabonfördraget. Personligen hoppas jag att det här blir "nästa stora fråga" efter FRA-debatten. Ska mer makt läggas på EU så måste EU blir mer demokratiskt. Visserligen inehåller lissabonfördraget ett antal punkter för att just öka demokratin men det är lång ifrån tillräckligt. Att göra EU till en demokratisk och transparent organisation borde vara ett av huvudsyftena med fördraget. Men så är det naturligtvis inte. Är man lite cynisk så kan man till och med tänka sig att det är medvetet, att politikerna i EU ser demokratin mest som ett hinder. Björn von der Esch, vice partiordförande i Junilistan, och Sören Wibe, partiordförande i Junilistan, skrev tex:

"Det av the Guardian avslöjade arbetet med en gemensam säkerhetsbyråkrati är inte unikt. Det finns flera exempel på hur EU går runt de nationella parlamenten och driver igenom lagstiftning som endast med svårighet skulle passerat de nationella parlamenten. Ofta helt utan insyn. . Det kontroversiella ACTA-fördraget som ger tullen möjlighet att kontrollera och konfiskera datorer, mp3-spelare och liknande om de misstänker illegal fildelning, arbetas fram utan offentlig debatt. Mandatet att förhandla fram fördraget klubbades igenom utan diskussion på ett ministermöte om fiskefrågor.

Och när Thomas Bodström insåg att han inte skulle få med sig Sveriges Riksdag för att tvinga telebolagen att lagra information om alla telefonsamtal och textmeddelanden föreslog han istället samma sak på EU:s ministermöte där det antogs. När han senare presenterade förslaget i EU-nämnden berättade han inte att det var han själv fört fram det, utan presenterade det som ett initiativ ”av EU”. Detta blev så småningom datalagringsdirektivet som i höst kommer till den svenska riksdagen, nu i form av ett krav från EU."

Om det skulle vara sant så är det naturligtvis väldigt trist, men det skulle inte göra mig speciellt förvånad.

Uppdatering 2008-10-13
Max Andersson påpekade att propositionen lämnades in redan i somras. Med andra ord ligger lissabonfördraget inte på is i Sverige. Tack för klargörandet!

2 kommentarer:

Max Andersson sa...

Det är inte klart än när propostitionen om Lissabonfördraget kommer att behandlas. Troligtvis blir det den 20:e november, men socialdemokraterna vill gärna vänta lite. LO-kongressen har krävt att utredningen om hur Sverige ska klara av de problem som skapats av EG-domstolens dom i Vaxholmsfallet, ska vara klar innan riksdagen går till beslut.

Propostionen lämnades till riksdagen redan förra riksdagsåret, dvs i somras.

Det finns en hygglig chans att det inte går att godkänna proppen med de nödvändiga 3/4-dels majoriteten i riksdagen. I alla fall inte om den moderatledda regeringen försöker stressa fram ett beslut den 20:e november.

Simon sa...

Aha! Tack för klargörandet.