måndag, oktober 20, 2008

Telekompaketet, Nicolas Sarkozy och hyckleri

För inte så länge sedan röstade EU om sitt omdebatterade telekompaket, paketet som skulle harmonisera telekomlagstiftning i EU men sedan tycktes ha kapats av de som vill ha hårdare kontroll av internet och åtgärder mot fildelare. I spetsen låg de konservativa i Frankrike som ville införa övervakning, filtrering samt avstängda internetabonnemang för fildelare (läs även rapports artikel). Och som om inte det var nog så lämnad den konservativa franska politikern Jacques Toubon sedan ytterligare in ett tillägg som skulle göra saken ännu värre (tillägg 132).

Detta ledde till protester och mail-kampanjer. Och det gav resultat. Våra svenska politiker lämnade in egna tillägg för att neutralisera hotet. Tillägg 133 som förbjuder filtrering skrivet av Christoffer Fjellner (m) och genomdrivet av Eva-Britt Svensson (v), tillägg 138 som förbjuder avstängning av internetabonnemang utan rättslig prövning skrivet av Christoffer Fjellner och den franska socialisten Guy Bono samt tillägg 166 som säger att ingrepp i medborgares frihet måste vara med proportionalitet och att de inte ska hindra utvecklingen av informationssamhället även det även det skrivet av Christoffer Fjellner och genomdrivet av Eva-Britt Svensson. Anledningen till att Svensson fick ta över Fjellners förslag var eftersom han inte lyckades få ihop tillräckligt med underskrifter i tid.

Hur som helst så gick omröstningen i parlamentet bra. Både tillägg 133 och 166 röstades igenom, 138 däremot röstades ner men ett annat tillägg, 198, ett kompromissförslag med samma effekt röstades igenom.

Det uppskattades inte av Frankrikes president, den konservativa politikern Nicolas Sarkozy, som skrev ett brev (översättning) till EU-kommisionen där han krävde att de skulle köra över parlamentets beslut. Kommisionen skrev dock att de inte tänkte ändra på beslutet i sitt svar (som de sedan tog bort av någon anledning). Varför Sarkozy är så intresserad av de här frågorna kan man fråga sig. Beror det på fransk tradition eller kanske att han är gift med en popstjärna?

Idag publicerade Realtid en artikel som jag reagerade på. Chefen för den franska säkerhetspolisen har tydligen skrivit ner skvaller och rykten om Sarkozy och en del andra politiker under 12 år. När Sarkozy fick reda på det kände han sig kränkt och lämnade in en stämningsansökan mot den förre chefen. Han har rätt! Det är kränkande att andra snokar i saker som de inte har något att göra med. Tex. skvaller och rykten eller, tja, att låta myndigheter och upphovsrättsindustri snoka i ens privata internettrafik, precis det som Sarkozys parti försökte få med i telekompaketet och som Sarkozy kämpade för in i det sista.

Det är ironiskt. Jag antar att det är lättare så länge det är någon annan som är drabbad, något Sarkozy nu har fått erfara. Visst det kanske inte är samma sak, den kränkning som Sarkozy har utsatts för är mer personlig, men faktum kvarstår: man ska ha rätt till ett privatliv utan att någon snokar, vare sig det är myndigheter, privatpersoner eller företag (som i fallet med telekompaketet). Förespråkare av övervakning tenderar ju att resonera att de som inte har något att dölja har inget att oroa sig över, även känt som "rent mjöl i påsen"-argumentet. Med andra ord har inte Sarkozy något att känna sig kränkt över. Eller har han något att dölja?

måndag, oktober 13, 2008

Sista chansen att lämna in följdmotioner till propositionen om lissabonfördraget

Idag är det sista chansen att lämna in följdmotioner till propositionen om lissabonfördraget (Prop. 2007/08:168)! Riksdagen listar i skrivande stund motioner från s, v, m och kd, varav de borgerliga har skrivit sin motion tillsammans.

Det går just nu av någon anledning bara att komma åt v:s motion vilket är lite synd eftersom det skulle vara intressant att se vad de andra har att säga om saken, men de dyker väl upp de också tids nog. I och för sig kanske de finns att läsa på partiernas hemsidor också men jag kunde inte hitta dem i all hast. Så därför väljer jag nu att bara kommentera v:s motion.

V föreslår att man ska respektera Irländarnas nej, att Sverige bör begära ett undantag för kollektivavtalen, att man borde ha en folkomröstning, att Sverige bör begära ett undantag för EMU, att lissabonfördraget helt enkelt ska avslås samt att ändringarna i lagen med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen (1994:1500) avslås. De olika motionsyrkandena behandlas separat varför de kan motsäga varandra. Man kan tex. anta att v helst skulle vilja se att lissabonfördraget avslås och att förändringarna snarare handlar om skadekontroll om nu det skulle misslyckas.

V menar att Sverige nu har en unik position att förhandla. EU vill gärna driva igenom sitt nya fördrag och det blir naturligtvis mycket svårare om ännu ett land säger nej. De hänvisar till siffror från en opinionsundersökning som visar att 56% av folket är för en omröstning och att bara 35% är direkt emot det och kritiserar sedan bristen på demokrati i EU samt att lissabonfördraget bara är en förklädd version av EU-konstitutionen som röstades ner i folkomröstningar. De skriver:

De förändringar som trots allt genomfördes var närmast kosmetiska och syftade främst till att manövrera igenom förslaget till nytt fördrag med så få nya folkomröstningar som möjligt. Det enda resultatet av folkomröstningarna i Nederländerna och Frankrike blev ironiskt nog att försöka undvika ytterligare folkomröstningar. Budskapet var tydligt: folkviljan skulle hållas på behörigt avstånd. Demokratiska processer sågs som ett hot, inte som en möjlighet.

Dvs. precis samma kritik som jag själv tog upp i min bloggpost nedan.

Jag förstår inte varför någon som värnar om demokratin inte skulle stödja v:s motion. Har det verkligen gått så långt att många politiker mest ser demokratin som ett hinder? Det återstår att se, för snart är det dags att besluta.

måndag, oktober 06, 2008

Ligger EU:s lissabonfördag på is i Sverige?

Enligt Sveriges radio skulle riksdagen behandla lissabonfördraget den 20 november 2008 (Prop. 2007/08:168). På regeringens informationsida står det lite mer ospecificerat att fördraget ska behandlas "under hösten 2008". Men när jag kollar igenom propositionsförteckningen för 2008/09 kan jag inte hitta propositionen någonstans. Ligger förslaget på is i Sverige på grund av Irlands nej-röst eller jag missat något?

Lissabonfördraget gör ett dåligt system permanent, och behandlingen visar precis hur odemokratiskt EU har blivit. Innehållet i fördraget är nästan exakt det samma som i den nedröstade EU-konstitutionen, men med några kosmetiska förändringar och en tillagd miljöambition. Tex. så handlade kritiken i de länder som röstade nej till EU-konstitutionen att EU blev för mycket som en superstat. Därför han man i lissabonfördraget tagit bort statssymboler som EU:s flagga, nationalsång mm. Man kallar inte utrikesministern för "utrikesminister" längre, EU-lagar kallas inte för "lagar" längre och naturligtvis så är det inte längre en "konstitution" utan ett fördrag. Men dessa ändringar är naturligtvis fullständigt irrelevanta eftersom substansen i konstitutionen finns kvar. Den tyska regeringschefen Angela Merkel sa tex:

“The agreement reached in Brussels enables us to retain the substance of the Constitutional Treaty.”

Men eftersom det är i form av ett fördrag istället för en konstitution så anser man att det inte behövs några folkomröstningar. Detta är inget visa politiker försöker att dölja. Den italienska politikern Giuliano Amato sa tex att EU:s ledare:

“...decided that the document should be unreadable [. . .] In order to make our citizens happy, to produce a document that they will never understand!”

Senare sa han även:

"The good thing about not calling it a Constitution is that no one can ask for a referendum on it."

Han är tyvärr inte ensam. Den Belgiska utrikesministern var inne på samma linje:

“The aim of the Constitutional treaty was to be more readable; the aim of this treaty is to be unreadable...The Constitution aimed to be clear, whereas this treaty had to be unclear. It is a success.”

Med andra ord handlar det här bara om att smussla igenom en förklädd version av den nedröstade konstitutionen. Fler citat finns här.

Våra svenska politiker är inte heller oskyldiga. Det här är vad Margot Wallström hade att säga om Irlands nej-röst.

Kan Sverige kanske bli det andra landet, förutom Irland, som säger nej till lissabonfördraget? Det är kanske inte så sannolikt med tanke på att både S och M och antagligen alla andra partier förutom V och MP kommer att stödja propositionen. Men man kan ju alltid drömma.

Hur som helst finns det alltså fortfarande gott om tid att agera mot lissabonfördraget. Personligen hoppas jag att det här blir "nästa stora fråga" efter FRA-debatten. Ska mer makt läggas på EU så måste EU blir mer demokratiskt. Visserligen inehåller lissabonfördraget ett antal punkter för att just öka demokratin men det är lång ifrån tillräckligt. Att göra EU till en demokratisk och transparent organisation borde vara ett av huvudsyftena med fördraget. Men så är det naturligtvis inte. Är man lite cynisk så kan man till och med tänka sig att det är medvetet, att politikerna i EU ser demokratin mest som ett hinder. Björn von der Esch, vice partiordförande i Junilistan, och Sören Wibe, partiordförande i Junilistan, skrev tex:

"Det av the Guardian avslöjade arbetet med en gemensam säkerhetsbyråkrati är inte unikt. Det finns flera exempel på hur EU går runt de nationella parlamenten och driver igenom lagstiftning som endast med svårighet skulle passerat de nationella parlamenten. Ofta helt utan insyn. . Det kontroversiella ACTA-fördraget som ger tullen möjlighet att kontrollera och konfiskera datorer, mp3-spelare och liknande om de misstänker illegal fildelning, arbetas fram utan offentlig debatt. Mandatet att förhandla fram fördraget klubbades igenom utan diskussion på ett ministermöte om fiskefrågor.

Och när Thomas Bodström insåg att han inte skulle få med sig Sveriges Riksdag för att tvinga telebolagen att lagra information om alla telefonsamtal och textmeddelanden föreslog han istället samma sak på EU:s ministermöte där det antogs. När han senare presenterade förslaget i EU-nämnden berättade han inte att det var han själv fört fram det, utan presenterade det som ett initiativ ”av EU”. Detta blev så småningom datalagringsdirektivet som i höst kommer till den svenska riksdagen, nu i form av ett krav från EU."

Om det skulle vara sant så är det naturligtvis väldigt trist, men det skulle inte göra mig speciellt förvånad.

Uppdatering 2008-10-13
Max Andersson påpekade att propositionen lämnades in redan i somras. Med andra ord ligger lissabonfördraget inte på is i Sverige. Tack för klargörandet!